Vitvattnet

Vitvattnet/Hvitvattnet  med flera stavningar är belägget i södra delen av nuvarande Bergs kommun. Kartlänk

Kyrkmässigt tillhör den Rätans församling.  Byn gränsar också till Överhogdal som tillhör landskapet Härjedalen. I gånga tider har den också varit gräns mellan Sverige och Norge fram till 1645.

Vitvattnet är en av de äldsta byarna i socknen och ligger runt Vitvattssjön. Genom byn går den gamla pilgrimsleden till Nidaros nuvarande Trondheim.  Förutom pilgrimsleden fungerade den också som färdväg som kom nerifrån Kårböle fortsatte över Knätten och sedan ner mot Vitvattnet på norra sidan om sjön och upp till närheten av Ramssjötjärn och sedan ned till ån Hoan som den följde upp till Klaxåsen.  Denna livligt trafikerade led kan vara ytterligare en förklaring till att området tidigt befolkades.  Förmodligen har de första invånarna i byn härstammat från det närliggande Överhogdal.

Att det har varit en viktig knutpunkt för samfärdsel kan man skönja precis efter att man via väg 45 norrut har passerat avtagsvägen mot Sörtjärn och Vitvattnet. Här har en gång legat en mycket stor rastplats Vitvattskrogen för resenärer mm . Den är känd sedan 1600 talet som ett sådan vil- och övernattningsställe för de som kom resande. Gästgivareinrättningar hade man ej förrän år 1811 med de förpliktelser och förmåner som detta medförde.  För resande söderut genom Rätans sock en fanns det två alternativa vägar att välja mellan dels över Rätan – Vitvattskrogen till Överhogdal, dels över Böle-Bryngelhögen- Vitvattnet till Överhogdal. Vägen över Rätan med långa sträckor gick över myrar, användes mestadels vintertid. Sommarvägen över Böle gick på torrare mark men var i stället ojämnare och backigare. Från denna väg utgick en särskild väg till Vitvattskrogen. I samband med vägbygget år 1815-1817 Rätan – Överhogdal kom även sommartrafiken att gå denna väg.

Namnet har i äldre dokument haft flera stavningar. I en rättshandling från Oviken år 1431 (Sundqvists bok sid 351) omtalas en Olav i Hwitawatn . Jämtländska räkenskaper 1564-1571 ses följande stavningar – Huitevatn – Hwitt-watn.   Där finns också en notering om att en gård har erlagt skattepenning om 3 öre. I samma räkenskapslängd tas 3 personer upp – Swen, Bertil och Gussorm som bosatta i Hwittwatn och erlagt tionde 1566. I senare nämns  Swen , Gussorm och Enkan (som skulle kunna vara Enkan till Bertil min tolkning) för erläggande av tionde.  I räkenskaperna från 1564-1571 finns också upptaget ett mantalsregister för Jämtlands län i denna nämns återigen Swen och Gussorm. I mantalsregistret från 1570 nämns följande personer från Huithuatnn , Gussorm och Jon Swensson (skulle kunna vara son till Swen min tolkning).  Detta visar alltså att byn hade en stadig bosättning med skattebetalning i mitten av 1500-talet.  .  I Jämtlands domböcker från 1621 finns bland deltagande domsmän till Vintertinget i Berg den 18 januari 1626 finns från Huid Waatnne en Jöns bertelssönn antecknad.Enligt Sundqvist bok sid 395 skriver han att Uppgården skulle kunna vara en av de äldsta boplatserna i Vitvattnet.  Han Nämner här en Jöns Bertilsson som boende på gården enligt en Jordebok från 1640.  Sundqvist har också en teori om att detta skulle vara samma bonde som nämns i vintertinget 1626.  Troligen en son till jöns är skriven för gården 1676-1702. Det mest spännande är att om mina och Sundqvists antagande och funderingar stämmer kan jag spåra våra anfäder till slutet av 1500 talet och början av 1600-talet. För namnet Jöns kommer att fortsätta följa släkten många år framöver. Bland annat sonen Jöns som tar sig soldatnamnet Roxberg. Han avlider under tjänstgöring i Finland.  I början av 1800 talet finns kyrkböcker för Rätans församling. Då blir det lite lättare att följa släkten. År 1809 lämnade Ingeborg och Olof Larsson Uppgården och gården delades i tre delar. Sönerna fick var sin del. Sonen Erik byggde ut en ny gård Nohlgården. Några generationer senare hittar vi sonen Anders Jönsson som ny bonde på Nohlgården.  Anders gifter sig med Helena Larsdotter (Larsson Skymberg) från torpet Lövhögen i Söderhögen. De får tretton barn däribland dottern Lotta Kristina.

Källförteckning

Boplatser och Människor i Sörbyarna Rätan av Nils Sundqvist, Bräcke tryckeri KB 1988

Rätans Hembygdsförening. Nytryck av Abrah. Hülphers 1768, Bonden Anders Olofsson, 1818 och Komminister I. Scherdin 1875 beskrivningar av Gamla Rätan, Bendtssons Trycker Östersund 1953.

Från Jämtlands fornskriftsförenings hemsida.

Jämtländska ortnamn på 1560-talet.

Ortsregister till Jämtländska Räkenskaper 1564 – 1571

Sockenbeskrivningar från Jämtland och Härjedalen 1818 – 1821, insända till Jämtlands läns Kungl. Hushållningssällskap. Utgiven 1941, X + 268 sidor, 15×22 cm, trådhäftad. Person- och utförligt innehållsregister. Del I sidorna 78,179 och i Del II sidorna 68, 131, 171, 244 i den tryckta utgivningen.

Kartan över Vitvattnet är från Nils Sundqvists bok Boplatser och Människor sid 353

Sorry, no posts matched your criteria.

Gjord med WordPress. Designad med Woo Themes