Trögskatt

Trögskatt

”Hemmanen kom tidigt att åsättas ett visst skattetal i trög, ett begrepp som anses härröra från Dalarna och som ursprungligen var ett gammalt sädesmått, trö, vilket motsvarades av 1/6 tunna. Eftersom den odlade jorden i Härjedalen var obetydlig, beräknades i stället ett hemmans bärighet på det antal hölass som kunde anskaffas. Dessa bildade således underlag för uttag av trögskatt. Beräkning i trög var unik för Härjedalen och den användes ännu en bit in på 1900-talet även om den successivt förvandlats till registrering i mantal. Ett trög motsvarades av 1/36 mantal.

En bonde kunde åläggas s.k. öketrög, som tillkom genom att hemmanet genom nyodlingsverksamhet eller på annat sätt förkovrats. I själva verket var det dåtidens metod att höja fastighetstaxeringen. Ibland var bonden själv intresserad av att få öketrög, oftast med baktanke att lättare kunna klyva hemmanet, t.ex. till två söner. Det var nämligen inte alltid självklart att klyvning tilläts eftersom förfarandet tidvis var utsatt för restriktioner. Efter 1827 ställdes t.ex. krav på besuttenhet. Såväl den som köpte del av ett hemman som den som sålde, måste fortsättningsvis kunna försörja sig på ägande.

Trög var alltså inte ett ytmått, det var ett kameralt begrepp. Vid laga skiftet tilldelades hemmanen en gränsbestämd markareal i relation till den trögskatt som tidigare uttagits.”

Ur boken ”Glöte genom 600 år”,  ISBN 91-630-7730-2 Glöte Byalag.

Gjord med WordPress. Designad med Woo Themes