Mantal Mantalslängd Mantalspenning

Mantal, Mantalspenning och Mantalslängd

Ordet mantal härstammar från början i det antal krigsmän som ett hemman skulle ansvara för.
Mantal  utvecklades  senare till en beskattningsenhet där man utgick ifrån hur stor familj gården kunde försörjas. Ursprungligen sattes värdet till 1 mantal.

Med tiden förändrades enheten så att gårdar på 1/4 och 1/8 mantal också kunde försörja familjer. Man skall dock ha i åtanke att värdet på mantalet skiftade över tid.
Så ett mantal i början av 1600-talet var inte lika stort som ett mantal under 1800-talet. Då var en gård på 1 mantal en stor enhet.
I Härjedalen användes ofta trög som beskattningsenhet

Mantalspenning var en form av personskatt. Den skulle betalas av alla vuxna arbetsföra personer i Sverige. Denna skatt började tas ut från mitten av 1600-talet fram till början av 1900.talet.

I de mantalslängder som upprättades angavs de personer som skulle erlägga denna avgift men även de som hade någon form av skattebefrielse skulle antecknas.
Från 1700-talet noterades även andra typer av skatter som skulle erläggas.  Mantalslängderna skulle till att börja med upprättats i tre exemplar.
Det första skulle lämnas till kronofogden från och med 1729 till häradsskrivaren. I städerna tillföll mantalslängderna magistraten.
Ett exemplar behölls av länsstyrelsen och tredje sändes till Kammarkollegium senare kammarrevisionen/Kammarrätten.
Under perioden 1727-1812 upprättades också ett fjärde exemplar som överlämnades till socknen.  År 1862 avskaffades länsstyrelsens exemplar.

Ett exempel på hur det kan se ut i en mantalslängd rörande boende i Vitvattnet, Rätans församling 1568.

mantal2mantal1

Gjord med WordPress. Designad med Woo Themes